Första ordet var blomma – eller var det kanske mamma?
Hej!
Ett av mina barns allra första ord var ”blomma”. Ett annat började med ”mamma” – och sa det under lång tid också om mig – och ett sa först ”titta”. Men jag har inte skrivit ner orden, så jag kan minnas fel.
Det jag dock kommer ihåg helt säkert är att sonen hade två första ord. För precis när han sagt sitt första ord så skulle han lära sig gå. Och det var två färdigheter som krockade, och båda krävde total och odelad koncentration. De kunde inte utvecklas parallellt.
Alltså slutade han prata och fokuserade på gåendet. När han väl lärt sig gå kunde han började prata igen. Men då med ett nytt första ord. Blomman var glömd och jag tror att han nu sa ”mamma”.
Om du har barn, vad sa de? Ganska troligt var det mamma, pappa, tack, vov vov, hej, tittut, låda, mjau, mu eller nej. Det är i alla fall de tio vanligaste första orden enligt en lista i språkvetaren David Pagmars helt färska bok Barnet och språket.
Boken handlar om hur vi människor erövrar språket. Från allra första början – i mammas mage – till dess att vi är så stora att vi kan skilja på vad som sägs och vad som egentligen menas. Ett exempel i boken är frågan ”Hur var teatern?” som oftast inte ska besvaras med en beskrivning av själva teaterhuset, utan hur föreställningen var.
David Pagmar bjuder inte bara på en resa i språkutveckling, det är också en fördjupande lektion i allmän språkvetenskap. Här finns utrymme både för tekniska frågor – vad är en vokal, vad ett böjningsmönster – till mer existentiella – vad är ett språk, vad är medfött?
Dessutom skjuter David Pagmar in egna tankar och upplevelser med sina två barn, deras utveckling, hur han upplevde den. Det är rörande och roligt att få följa lillasyster och storebror genom en reflekterande och någon gång lite vemodig språkvetare:
”Ibland vill jag inte att utvecklingen ska gå vidare. Jag vill att fragment av den ska dröja sig kvar. Det går inte.”
Efter listan på barnens första ord, kommer en ny minst lika intressant lista. Den jämför barn som lär sig svenska med barn i några grannländer. Det visar sig förstås att barnen pratar om vad de ser omkring sig. Barnens första ord speglar kulturen de växer upp i. På danska är det vanligaste första ordet ”hej”, på norska ”brum” och på franska ”pappa” (alla översatta till svenska).
Efter det första ordet kommer det fler och barnet börjar bygga upp sitt ordförråd. Det tar ett tag, men snart har barnet uppåt femtio ord och då händer något ännu mer revolutionerande. Barnet sätter ihop orden i par.
Trots ett begränsat ordförråd kan barnet genom att kombinera dem plötsligt producera tusentals olika yttranden: ”mamma titta”, ”kom pappa”, ”nej bil”, ”mormor tack”, ”vov låda!”
Barnen pekar ut något i världen och modifierar det. Språk är ju så mycket mer än ord, och när orden kombineras tar uttryckskraften ett enormt skutt.
Till en början är det inte grammatik. Orden kan komma i vilken följd som helst. Men efter ytterligare en tid börjar ordning, böjning och annat som hör grammatiken till att spela en roll. Därmed är det dags att ta tag i den stora existentiella frågan: lär sig barnet allt detta från grunden, eller är något medfött. Är hjärnan ett blankt papper, eller finns där en grammatisk ritning som väntar på att fyllas i?
David Pagmar är lite trött på frågan, eftersom striden mellan de två forskarlägren är både gammal och låst. Men han gör sitt bästa för att förklara neutralt och landar till slut i det pragmatiska svaret: vi vet inte.
Barn som jollrar och pratar är oemotståndligt gulligt, och samtidigt beskriver det vad språk är och dess grundläggande byggstenar. Därför tror jag att det är en perfekt start på ett språkmuseum. Kanske ska barnen vara det första du möter i museets första rum. Filmer och ljud med röster och gester från barn i olika åldrar. Barn som försöker kommunicera med dig som besökare. Vad säger de? Hur gamla är de? Varför kan de säga det? Vad sa jag själv? Vad säger mina barn?
Om det dessutom på ett snyggt och lockande sätt går att kombinera med den stora frågan – hur uppstod språket – så är det bingo.
/Patrik
Museet: NAOM
Redan efter några månader gick tyvärr Stockholms nyaste attraktion i konkurs. Museet som heter Not another ordinary museum, och förkortas NAOM, skulle locka med en blandning av museum, konsthall och teknikattraktion. Bakom satsningen står Angelica Broman och Janne Broman, som tidigare grundat Fotografiska.
”Dessvärre har det varit svårt att få till en kapitalinjektion just nu, det i kombination med låga besöksantal i sommar gjorde därför en konkurs oundviklig”, skriver vd:n Angelica Broman i en kommentar till Kulturnyheterna.
Johan Lindblom, från Göteborgs museer och konsthall, och Kajsa Hartig, från Västernorrlands museum, hann besöka museet och skriver om upplevelsen i en artikel i tidskriften Utställningskritik:
”Tveklöst är det en plats för upplevelser med olika temperament och inriktningar – från poetiskt undersökande verk till meditativa installationer i en labyrintisk miljö.”
Nyordet: dum telefon
Vi är fortfarande många som minns de gamla mobiltelefonerna. De med knappar, som mest var till för att tala i, men som också fungerade för korta textmeddelanden och mycket enkla spel, som snake. I dag heter de knapptelefoner. En retronym på samma sätt som snigelpost, naturgräs, papperstidning och tjock-TV.
Nu gör knapptelefonen en liten försiktig come-back. För den som känner att den smarta telefonen tar för mycket tid och uppmärksamhet kan en knapptelefon vara vilsam. Ibland kallas knapptelefonen också dum telefon, som kontrast till den påstått smarta. I Svenska dagbladets artikelserie Sluta skrolla intervjuas flera personer som tycker att de blivit smartare med en dum telefon.
Kviss: vad betydde brat, groupie och mobil?
Om du säger mobil i dag så menar du nog oftast en telefon. Men ordet har funnits i svenskan sedan långt före telefonen. Det är belagt sedan mitten av 1700-talet i betydelsen ’som kan förflyttas’. Ordet har dessutom en ytterligare betydelse, som kom till svenskan på 1900-talet. Vilken är det?
Ord och uttryck faller i glömska, ändras, missuppfattas – och plockas upp på nytt. Vet du vad mobil, brat, björntjänst och sju andra ord betydde förr?