Guldlock på börsen – lika glimrande som intersektionella hallucinationer
Hej!
Vi befinner oss i en ”goldilocks-miljö” för fastigheter.
Så löd en rubrik på ett mejl jag fick i veckan. Den fångade förstås min nyfikenhet.
Mejlet var reklam för Börslunch, ett ekonomiprogram som produceras av Handelsbankens mediebolag EFN. Jag har inte sett programmet förr, men nu blev jag så lockad av den kryptiska rubriken att jag inte kunde låta bli.
Det är underbart att öppna dörren till ett rum och ett språk som man inte tidigare sett eller hört. Börslunch visade sig vara en mycket rik källa till ekonomisk jargong.
Programmet sänds varje vardag 11.45 och ska enligt EFN ge ”nördigt aktiesnack med analytiker och förvaltare från Sveriges finanselit”. Här flödar det av marknader som bottnar ur, den femåriga swappen, refinansieringsrisk, transaktionslimatet, spot-räntetäckningsgrad och high yields.
En bit in i programmet som sändes 18 november säger experten Arvid Lindqvist ”jag tror att den positiva goldilocks-miljön kommer att väga över”.
Jag förstår det inte. Är goldilock bra, dåligt, eller vad? Att det inte är en liknelse utan ett etablerat uttryck förstärks av att han använder det engelska goldilocks, i stället för det svenska Guldlock. Det är samma som när de i programmet säger high yield, i stället för högavkastande.
Andra uttryck förklaras ibland, en del förstår man av sammanhanget. Men här snubblade jag. Vad är det i sagan om Guldlock och de tre björnarna som beskriver fastighetsmarknaden? Är det guldet i håret, det övergivna huset i skogen eller att allt finns i tre storlekar?
Sagan om Guldlock finns i flera versioner. Namnet kommer från den version där huvudpersonen är en flicka med guldlockar, som kommer till ett hus i skogen där det bor tre björnar. När flickan går in i huset är björnarna inte hemma, men de har lämnat tre tallrikar med gröt. Hon smakar och en gröt är för varm, en är för kall, men den tredje är lagom. Hon provar också björnarnas stolar, deras tre sängar, för att slutligen somna i en av dem. När björnarna kommer hem väcks flickan och rusar ut.
Sagans sensmoral skulle kunna tolkas som att man inte ska gå in i andras hus olovandes. Den kan också tolkas som att flickan prövar sig fram mellan olika alternativ för att finna det som passar henne bäst. En lagom-är-bäst-saga, alltså.
Jag slår upp ordet och det visar sig att det är den senare sensmoralen som givit upphov till uttrycket guldlocks-principen och den har letat sig in i flera fackområden.
Inom astronomi beskriver guldlocks-zonen området runt en stjärna där förhållandena är lagom för att flytande vatten ska kunna existera på en planets yta. Inom medicin syftar guldlocks-principen på att hitta den optimala balansen för behandlingar eller läkemedel.
I ekonomiska sammanhang beskriver guldlocks-principen en idealisk ekonomisk situation. En guldlocks-ekonomi kännetecknas av måttlig ekonomisk tillväxt och låg inflation, låg arbetslöshet och låga räntor. Jag läser att termen guldlocks-marknad används – nu närmar vi oss svaret på Börslunchens uttryck – när råvarupriser ligger mellan en björn- och en tjurmarknad.
Nu behövde jag slå upp björn- och tjurmarknader också. Det visar sig att en björnmarknad kännetecknas av fallande aktiekurser, pessimism och ekonomisk nedgång, medan en tjurmarknad präglas av stigande aktiekurser, optimism och ekonomisk tillväxt. Namnen kommer från djurens attackmönster: björnen svingar nedåt och tjuren stångar uppåt, vilket symboliserar marknadens riktning.
Ja, ni förstår, det är mycket som ligger bakom termen goldilock. Kanske har andra tittare på Börslunch den kunskapen. Möjligen kan de som saknar den skapa sig en egen bild.
Det föresvävade mig att guldlocks-miljö kanske kan gå samma väg som björntjänst. Björntjänsten har numera ibland en positiv betydelse, medan den ursprungliga betydelsen är negativ. Uttrycket anknyter till en fabel om björnen som skulle jaga bort en fluga från pannan på en sovande man. När han kastade en sten på flugan, krossade han mannens huvud och slog ihjäl den som han egentligen ville hjälpa.
Kan samma hända Guldlock? Man förknippar guld i namnet med något extra bra, och plötsligt betyder guldlocksmiljön inte något som är lagom, utan guldskimrande underbart.
För mig öppnade ordet i alla fall dörren till en värld av intressanta uttryck. Men jag förstod också att jag knappast är någon börshaj.
/Patrik
Ordet: intersektionella hallucinationer
Förra veckan stötte jag på ett nytt ord: intersektionella hallucinationer. Det var i Fredrik Wass veckobrev. Han hade lyssnat på ett föredrag av Ericka Johnson, som bland annat undersöker vilken uppfattning om världen som AI har, givet den data som den matas med.
Det är känt att fördomar i samhället speglas i den data som AI tränas på och som den sedan återberättar. Men AI kan också hitta på egen data. Uppgifter som den tror är sanna. Det är då den hallucinerar. Och om den skapar data med fördomsfull bild – med bias åt ett eller annat håll – ja, då kan man kalla det intersektionella hallucinationer.
Som alltid var veckobrevet från Fredrik Wass reflekterande och fullt med intressanta tips. Han tipsade också om PR-konsulten Lisa Blomquist som föreslår läsövningar för vuxna, som alternativ till konferenser och kickoffer. Hon skriver:
“Tror ni att man blir bättre på sitt jobb av att läsa? Jag tror det! För mig ger alla mina böcker idéer, reflektion, inspiration, självrannsakan – och återhämtning. En vild tanke som slagit mig: skulle ett ”läslov” med utvald litteratur med tillhörande reflektionsfrågor kunna vara en bättre investering än en klassisk kickoff, teambuildning eller konferens? Om det råder konsensus i samhällsdebatten om att barn och unga måste läsa läsa läsa (riktiga böcker!) så borde det väl finnas lika stora fördelar för oss vuxna?”
På sin Linkedin-sida ger hon fem tips på hur man kommer igång med att läsa mer. Tack Fredrik Wass för det tipset och ett bra nyhetsbrev!
Podden: ikonoklasm
Sedan urminnes tider har upplevelsen av det heliga drivit människor att skapa vördnadsfull konst, men också till vrede och förstörelse av det som går på tvärs med den egna världsbilden. Det kallas för ikonoklasm, eller bildstorm.
I podden Stolpe Stories intervjuar jag Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och författare till ett kapitel i boken Ikonoklasm: Förkastandet av det förflutna. Det blir ett samtal om människans förhållande till det heliga, från Moses och guldkalven till sekulariserade heligheter som flaggor och yttrandefrihet. Sådant som en del håller heligt, och som andra därför vill rasera.
Vill du lyssna på fler inslag om facklitteratur och humaniora så kan jag tipsa om samtalen med Augustnominerade Tora Wall om skogens väsen, Magnus Olausson om Gustav III och Katarina Barrling om Världens mest protestantiska land. Alla avsnitt av podden hittar du här.
Enkäten: Tack för alla svar!
Ni är nu 1445 prenumeranter på nyhetsbrevet. Eftersom jag är nyfiken på vilka ni är så bad jag er svara på en läsarundersökning (det går fortfarande att svara, om du vill). Ni var många som hörsammade min uppmaning, så nu vet jag lite mer om er och vad ni vill läsa.
Ni är en brokig blandning av åldrar och yrken. De allra flesta av er har svenska som modersmål men ni kan en uppsjö med språk. Många engelska, förstås, men också franska, finska, latin, spanska, swahili, tyska, rostig italienska och mycket mer. Ni är också nyfikna på bland annat arabiska, japanska, isländska och wolof. Den som kan rostig italienska vill dessutom gärna göra den orostig.
Just det sista kan jag inte lova. Men annat som ni önskar ska jag försöka tillfredsställa. Det blir helt enkelt fortsatt mycket om språk, både svenska och andra, en hel del om museer, böcker och annan kultur.
I era svar kom också många vänliga och glada tillrop. Svinbra, som en skrev.
Tack alla!