Hoppfullt, uppåt och många namn på maffig mässa

Jan 23, 2025

Hej!

Karin, Sofia, Marzena, Ekaterini. Jag sitter på tåget mellan Stockholm och Umeå och knappar in namn.

Det slår mig hur olika de är. Både förnamnen och efternamnen. En del är vanliga, men de flesta är unika – särskilt efternamnen. Många av dem har jag aldrig hört förut.

Namnen står på lappar från personer som anmält sitt intresse för Språkmuseet. Nästan 100 personer har skrivit namn, mejladress och kryssat i vad de är extra intresserade av. Nu ska jag skriva in uppgifterna.

Det är lärare, bibliotekarier och andra medarbetare på skolor runt om i Storstockholm. Vi mötte dem på en mässa ordnad av Arkitektur- och designmuseet ArkDes. Mässan ordnas årligen och roterar mellan Stockholms museer.

Jag stod där tillsammans med Sofia Malmgård och Cilla Nergårdh, som också arbetar för att Språkmuseet ska bli till. På ena sidan om oss stod Nordiska Museet och Millesgården, på andra sidan Sveriges museum om Förintelsen. Alldeles bakom Marabouparken, för att bara nämna några av de femtio museer som var på plats. Det ordnades också workshops och föreläsningar för besökarna och oss utställare. Jag lyssnade på Sjöhistoriska museet som berättade om sina utflykter för skolklasser med Stockholms pendelbåtar.

Till mässan kom flera hundra personer, mest lärare, för att hitta lämpliga museer och utflyktsmål för eleverna. Och trots att vi inte öppnat var det många som stannade till hos oss vid Språkmuseets bord. Få hade hört talas om museet innan, men nu blev de nyfikna och önskade att vi snart skulle öppna så att de kunde komma på besök.

Många av de som stannade var förstås språklärare, men också lärare i matematik, bild och andra ämnen gillade tanken med ett språkmuseum, för som de sa: “Språket är grunden till allt lärande, och vi arbetar mycket med språket i mitt ämne också.”

Vi fick mängder med tips om hur vi kunde göra museet intressant och relevant för skolbesök. Många anmälde sitt intresse och nu sitter jag alltså på tåget och skriver in deras uppgifter. Mest slående är variationen av namn. Det är namn från många språk och kultursfärer, även om de svenska förstås dominerar. Jag roar mig med att försöka gissa namnens ursprung: nordiskt, grekiskt, ryskt, finskt, nederländskt?

I dagarna kom listorna på förra årets populäraste namn på nyfödda. Sedan SCB upphörde med namnstatistik är det numera Skatteverket som gör jobbet. Alma var för första gången populäraste flicknamnet – året innan var det Vera – medan Noah ligger kvar på topplatsen från 2023.

Mest populära flicknamnen 2024:
1 Alma
2 Alice
3 Olivia
4 Elsa
5 Vera
Mest populära pojknamnen 2024:
1 Noah
2 William
3 Hugo
4 Liam
5 Adam

Jag hittar varken Alma eller Noah bland dem som anmält sitt intresse för Språkmuseet. Men det dröjer förstås innan nyföddas namngivning slår igenom bland skolpersonalen. Anna är vanligaste namnet bland dem jag knappar in; jag räknar till tre stycken. Anna ligger på tredje plats bland de vanligaste förnamnen i Sverige. Vanligast i Sverige är Maria, 445823 personer heter det.

I dag – 23 januari – har Frej och Freja namnsdag. Nära 13000 personer har Freja som förnamn, medan drygt 1000 har Frej. Båda har gammalt nordiskt ursprung. Freja kommer från det fornnordiska ordet frauja med betydelsen fru eller härskarinna. På isländska har namnet formen Freyja och i fornsvenskan Fröja. Mansnamnet Frej betyder på motsvarande sätt troligen herre. Men en nyligen framlagd tolkning är att namnet i stället kan anknytas till substantivet frö, med betydelsen ’den fruktbare, den fruktsamme’.

Numera är det alltså på Skatteverkets sidor som man hittar uppgifter om hur vanliga namn är. När SCB förde statistik slog de ihop namn med olika stavning (till exempel Freja och Freya räknades som samma namn), men Skatteverket gör skillnad på olika stavningar. Därför är det lätt att se att 10685 personer stavar Freja, 1631 stavar Freya, 363 stavar Freyja, 198 stavar Freija, 90 stavar Freia och 31 personer stavar Fröja.

Tåget närmar sig Umeå. Jag har hunnit knappa in alla lappar och också skicka ett mejl till dem som anmält sig. Det är minst tio mejl som studsar tillbaka. I samtliga fall är det för att jag skrivit fel. När jag kontrollerar ser jag att jag missat en bokstav eller hittat på en som inte skulle vara där.

Hade jag samlat in namnlappar för 100 år sedan hade det troligen varit lite lättare. Då var variationen både i namn och stavning betydligt mindre. Friheten att ge individuella namn är i dag större. Globalisering och migration har också utökat vår namnflora. Skatteverkets namndatabas har drygt 10000 olika namn. Av dessa är över 7000 namn helt unika – med bara en enda bärare.

Det kräver lite mer av mig när jag registrerar namnen, men det är det värt. Varje namn, varje stavning, väcker tankar och gjorde knappandet betydligt mer lustfyllt.

/Patrik

Dagen: hotade skriftspråk

World Endangered Writing Day instiftades för att uppmärksamma och skydda hotade skriftspråk och alfabeten runt om i världen. Dagen grundades av Tim Brookes som också skapat Endangered Alphabets Project. Målet för projektet är att samla forskare och aktivister som arbetar för att bevara minoriteters och ursprungsbefolkningars skriftspråk.

Det finns flera hundra skriftsystem i världen, men det är ett fåtal som dominerar. Trenden är tyvärr att de mindre skriftsystemen överges. World Endangered Writing Day – som infaller i dag den 23 januari – vill uppmärksamma och hedra alla sätt att skriva.

Spaning: ett hoppfullt år

I fredags var det dags för Spanarna. Per Naroskin talade om bedrägerier kring böcker, Annika Sundberg om bakåtsträvande ungdomar och jag om en löftesrik framtid. Mitt budskap var: Våga lova, våga hoppas, var inte rädd att misslyckas. Kanske kan det leda till ett annus sperabilis. Lyssna gärna!

Förslaget om den latinska benämningen kom från AI-verktyget Perplexity. Det skulle handla om hopp, och rimma på annus horribilis, var min instruktion.

Efter programmet hade jag kontakt med språkvetaren Karin Westin Tikkanen (aktuell med boken Latin – Handbok i odödlighet som är nominerad till Stora fackbokspriset). Hon tyckte att annus speribilis, vore ännu bättre. Det betyder ’hoppfullt år’. Sperabilis betyder snarare ’pålitlig’.

Ordet: herstorical

Brunch och hemester är exempel på så kallade teleskopord. De har bildats genom att man slår samman två ord och kortar lite i mitten (breakfast + lunch = brunch, hemma + semester = hemester). Det är ett sätt att bilda nya ord som sticker ut och stimulerar hjärnan. Teleskopord upplevs inte sällan som lite smarta och fyndiga.

I en avhandling vid Umeå universitet har språkvetaren Daniel Kjellander djupdykt i denna typ av ordbildning. Han föredrar att kalla dem lexical blends, en bredare term som fångar den rika variation som de är exempel på. I en artikel på Stockholms universitets webb får han välja sitt favoritord: herstorical.

– I herstorical tvingas du analysera om ordet historical – his i historical har ju egentligen inget med pronomen att göra, men det har her, ”hennes”, i herstorical. Strukturellt har is bara bytts mot er, i övrigt är ordet intakt. Men herstorical för ändå med sig ett helt koncept; det synliggör kvinnornas historia som en del av helheten, säger Daniel Kjellander.

Statistik: uppgång för museerna

Svenska museer lockar allt fler besökare. Under 2024 rapporterades hela 19,4 miljoner fysiska besök till de 145 museer som är medlemmar i branschorganisationen Sveriges museer. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2023. Det bådar gott för ett kommande språkmuseum.