Långa stunder, lajmjos, tre seminarier och en kviss!
Hur lång är en stund?
Se där en rolig språkfråga där svaret inte är självklart, och resonemanget eller till och med själva frågan kanske är roligare än det exakta svaret.
Hur lång är en stund? råkar också vara titeln på en gammal bok som Språktidningen gav ut med 313 olika språkfrågor. I boken lär man sig att stunden normalt är kort, högst ett par timmar. Men det finns tillfällen när den kan vara betydligt längre än så. I uttryck som ”din stund på jorden”, kan den vara ett helt liv.
I Språktidningens bok finns också frågan om det finns något ord för det vitgula innerskal som många citrusfrukter har. Svaret är ja, det finns det. Men du bör inte använda det!
I DN i söndags stötte jag på en annan citrusfråga som fick mig att le. Signaturen Alfred frågade hur man skulle skriva drycken som engelska heter ”lime juice”.
Brevskrivaren tycker att man bör översätta eller anpassa ordet till svenska. Citrussaft eller lajmjos är hans två förslag. Alfred hävdar att frågan håller honom vaken om nätterna.
Sofia Tingsell på Språkrådet skriver i sitt svar i tidningen att översättningar och anpassningar är en balansakt. Ord kan inte alltid översättas eller stavas enligt svenska principer.
Juice är det svenska ordet för färskpressad fruktsaft medan saft är en dryck med socker och frukt- eller bärsaft. Därför kommer juice att fungera bäst i den här sammansättningen.
Under några utgåvor av Svenska Akademiens ordlista valde redaktionen att förorda stavningen jos. Det slog aldrig igenom, så de tog tillbaka juice-stavningen, och i den senaste upplagan från 2015 är den stavningen den enda.
Ibland rekommenderar Språkrådet att man ska stava ord så att de fungerar i böjningssystemet. Det hade varit lättare att skriva lime i bestämd form om det hade stavats lajm: en lajm, den lajmen. Men ingen ordbok har någon annan stavning än lime, så det är den som gäller.
Nu kan stavningen ”den limen” ta tid att avkoda för en läsare. Men eftersom grad av etablering är en av de viktigaste principerna för språkvård, så vinner ändå lime-stavningen, skriver Sofia Tingsell.
Hon avslutar med att hon kanske inte fått Alfred att sova bättre, men i alla fall redogjort för hur språkvårdare resonerar.
Ordet lajmjos är så ovant att det tar en stund att avkoda. Men det är ett kul ord, och en rolig språkfråga. Eftersom det är långhelg har jag knåpat ihop en kviss med kluriga språkfrågor ur Språkrådets frågelåda. Vad rekommenderar Språkrådet?
/Patrik
Språksamtal 1: orden har rötter
Språkets roll i att förmedla kunskap var ämnet för ett samtal i Börshuset i Stockholm i fredags. Jag tittar på mina anteckningar och märker att jag inte lyckats skriva något vettigt.
Där står några lösryckta ord, till exempel: stress, trauma. Om jag minns rätt var det Christian Rück, professor i psykiatri vid KI och skribent i DN, som nämnde dem. Jag tror att han talade om hur specifika medicinska ord vandrar ut i allmänspråket och får ett eget liv, bortom diagnoserna de en gång stod för.
Och så har jag antecknat ”Smyga på människor inifrån”. Jag tror att det var Anna-Karin Palm, författare och ledamot i Svenska Akademien, som sa så.
Helt säkert minns jag att det var hon som sade att ”orden har rötter”. Hon gjorde samtidigt en gest som visade hur orden, uppe i huvudet, var kopplade genom rötter till kroppen och erfarenheten. Det är så vi på djupet förstår ord vi levt med.
Samtalet i Börshuset var en del av ett födelsedagsfirande för Sveriges unga akademi, och leddes utomordentligt av Sigrid Schottenius Cullhed och Sofia Lodén. Det hade förstås varit bra om jag antecknat lite utförligare och kunde skriva ett mer uttömmande referat. Men där och då i börssalen var jag helt enkelt fångad i stunden. Det är inte så tokigt det heller.
Språksamtal 2: Babels torn
Språkens roll diskuterades också i ett rundabordssamtal på Stockholms universitet i måndags. Det engelska språkets dominans vilar på en historisk världsordning – men vad händer när den luckras upp? Vilka språk blir strategiskt viktiga under de kommande decennierna, och hur kan svenska lärosäten och samhället i stort möta framtidens språkliga behov?
Panelen lyfte språk som kinesiska och arabiska som exempel på framtida nyckelspråk – men också behovet av att värna det nordiska samarbetet och minoritetsspråk som samiska. Denna gång var jag en av deltagarna på scen, och antecknade därför inte alls. Men som tur är finns ett utmärkt referat på Stockholms universitets webb.
Språksamtal 3: uppför eller utför?
Ny teknik, nya medier, invandring och engelskans allt starkare inflytande påverkar hur vi talar och skriver. Det händer mycket med svenska språket och alla andra språk i Sverige just nu. Vart är vi på väg? Går det utför, eller kanske uppför, med språket? Det ska jag försöka besvara i ett föredrag på internationella biblioteket på Kungsholmen i Stockholm den 4:e juni kl 17:30.
Kviss: Vad rekommenderas?
Heter det en cv eller ett cv? Är fisken en brax eller braxen? Det är populärt att fråga om språk. Ibland får man ett rakt svar, ibland får man svaret att det beror på. Testa om du vet vad Språkrådet rekommenderar! Frågorna är plockade ur Språkrådets frågelåda.
Milstolpen: 2000
Hjälp mig att passera milstolpen 2000 prenumeranter. Du kan vinna en bok eller fika.
Om du lockar en ny läsare är du med i utlottningen av en bok, om du lockar fem nya läsare får du garanterat en bok, och om du lockar 25 eller fler så får du en finfika.
Klicka på ”Refer a friend” för att få en länk som du kan mejla till vänner, eller dela på sociala medier.
Jag får inte någon av länkarna "Refer a friend", eller "Leaderboard"-länken att funka. Alla går bara till Språkbrevets startsida.