Nu är det dags att önska en riktigt god … nej, vänta lite
Hej!
Det är bara dagar kvar till julafton. Vi har hängt upp belysningen på balkongräcket, provat årets glögg (mycket lik förra årets), köpt och pyntat granen och kokat knäck. I går var jag i centrum och handlade några hårda klappar. Jag är redo.
Ändå tvekade jag inför att inleda årets sista brev med god jul. Varför?
Jag vet att jag är orimligt intresserad av hälsningar. Det är minst tredje gången i år jag skriver om dem här i Språkbrevet. I våras skrev jag om det sunda i att säga hej, och efter sommarens resa till Frankrike skrev jag om glädjen i att få säga bonjour.
Särskilt hälsandet kring helgerna är extra roligt – och klurigt – eftersom tradition och kultur möter våra olika behov och samtidigt vill vi inte kliva snett eller trampa någon på tårna. Vi behöver regler.
Låt oss börja med stor och liten bokstav. På Språkrådets webbsida kan man läsa att det är mest korrekt att vara återhållsam med versaler. Alltså: ”God jul och gott nytt år”. Och om orden förekommer i löpande text ska det bara vara gemener: ”Jag vill önska dig en riktigt god jul!”
Men när ska man säga vad? Varje år vid den här tiden skickar Maria Sjödin på Morfem förlag ut en guide. Där gör hon tydligt vilka dagar som gäller.
14–24 december: God jul!
25–29 december: God fortsättning!
30–31 december Gott slut eller Fin final!
31 december–1 januari: Gott nytt år!
2–6 januari: God fortsättning (på det nya året)
7 januari–10 januari: Ja, nu börjar oxveckorna.
Det är alltså okej med god jul nu, enligt Maria Sjödin. Ändå tvekar jag.
Med guiden följer också några alternativa hälsningar: God helg, simma lugnt och fridens liljor. För dig som vill hitta ännu mer variation tipsar Institutet för språk och folkminnen om en uppsjö lämpliga adjektiv: trevlig, vintrig, mysig, stillsam, härlig, snöig, fartfylld, fröjdefull eller varför inte vilsam jul.
För någon vecka sedan blev det viss diskussion när ett stort företag tipsade sina anställda om att man skulle tänka på mottagaren och fundera på god helg som alternativ eller komplement till god jul.
Jag gillar omtanken. En hälsning ska vara en vänlig gest. Alltså är det rimligt att anpassa till mottagaren. Det handlar om att inkludera och då det är alltid värt att fundera på avvägningen mellan att visa respekt, men ändå inte krångla till det.
Jul är en komplex högtid. I fönstret här hemma hänger en stjärna och på bordet står en adventsljusstake. Jag har varit på rekordmånga julkonserter i år – alla mycket vackra – och alla fyllda med kristna budskap och sånger. Samtidigt håller vi oss med många traditioner som har helt andra bakgrunder. Vi klär granen, välkomnar tomten, tittar på Kalle Anka och plågas av Last Christmas.
Ordet jul har en urgammal och oklar historia. Språkvetaren Lars Melin försöker reda ut tre olika möjliga teorier om ordets ursprung i en rolig artikel i Språktidningen. Men oavsett vilket som är rätt, så är ordet klart äldre än kristendomens inträde. Andra språks jul-ord – som Christmas, noël och Weihnachten – är mer kristet anknutna. Kanske är jul kontra helg ett importerat språkproblem?
Jag är inte främmande för happy holidays, men på svenska väljer jag oftast god jul. Ändå ville jag inte inleda veckobrevet med just den frasen.
Skälet är så enkelt som att jag tycker att god jul är en avslutande hälsningsfras, inte en inledande. Den motsvarar inte ”hej”, utan ”hej då”.
Därför passar den nu, när jag önskar dig:
En riktigt god jul och ett gott nytt år!
/Patrik
Uppmaningen: Läs så att det syns
Lika ofta som jag skriver om hälsningsfraser tjatar jag om att läsa så att det syns. Därför blev jag extra glad i tisdags när jag mötte något annat än mobiltelefoner. Mitt emot mig på tunnelbanan satt en läsande medpassagerare!
Jag smygtog en bild för att fira händelsen. Och skämdes omedelbart eftersom jag dels fotade en person utan samtycke, dels inte själv läste utan satt med mobilen.
Läsning: Bra för hjärnan
Goda läsare har distinkta drag i hjärnans anatomi. Det visar en ny studie av fonetikern Mikael Roll, publicerad i den vetenskapliga tidskriften NeuroImage, och populariserad i en artikel på Lunds universitets webb.
Hjärnan förändras när vi lär oss en ny färdighet eller övar på en redan förvärvad sådan. Mikael Roll har analyserat data från över tusen läsande personers hjärnor och upptäckte att två regioner i den vänstra hjärnhalvan, som är avgörande för språket, var annorlunda hos personer som var bra på att läsa.
– Så ta en bra bok och läs, uppmana Mikael Roll i artikeln.
Han tycker också att det är värt att fundera över vad som händer när läsning prioriteras bort.
– Vår förmåga att tolka världen omkring oss och förstå andras tankar skulle säkerligen minska. Med andra ord är den där mysiga stunden i soffan med en bok inte bara bra för dig – utan för mänskligheten, säger Mikael Roll.
Lästips: 18 bra böcker!
Vad ska man ge bort till jul, eller köpa till sig själv och läsa under helgerna? Vad passar i högen vid läsfåtöljen eller bredvid sängen? Här har jag samlat några riktigt bra förslag.
Det är 18 läsvärda böcker – en del om språk och stil, andra skrivna på ovanligt bra språk, eller bara hypnotiskt fängslande. Skaffa, ge bort eller lägg på hög, lägg dig till rätta och börja läs!
Språkåret: en tredje dom-väg
I nya avsnittet av Språktidningens podd sammanfattas språkåret 2024 av Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson. Det handlar bland annat om begriplig danska, språktester och läget för dom-refomen.
I valet mellan att skriva de och dem eller gå över till dom talar de om en tredje väg, som var ny för mig. Det är när man skriver de och dom (alltså gör skillnad på subjektsformen och objektsformen, men stavar den senare dom). Anders Svensson berättar att han fått in ett manus till Språktidningen med en sådan hållning, och Lena Lind Palicki erkänner att det ibland är så hon skriver i informella sammanhang.
Tipset: Skrivkurs för forskare
Det kom ett tips från skrivarcoachen Magnus Linton:
”Början på en text ska för läsaren kännas som att stå längst upp i en slalombacke, inte som att sitta i liften på väg upp.”
Något extra passande att tänka på i vintertider för alla skriver. Börja med en nedförsbacke!
Jag hittade citatet i en puff för projektet Text och stil som erbjuder gratis skrivcoachning för forskare. Text och stil drivs av Institutet för framtidsstudier och finansieras av Stiftelsen Natur & Kultur. På projektets webbsida står det om arrangemang 2024, men det kommer mer nästa år. Om du är forskare kan du anmäla dig via mejl.