Umarell och Undersåker: tåget gick långsamt men helgen gick fort
God fortsättning!
Hoppas att helgerna varit fina och att 2025 börjat bra. I måndags – innan snön kom och övergick i ishalka – sprang jag den vanliga löprundan med Ingvar. Vi pratade förstås om Sirius bandy. Det går bra för laget. De ligger trea i serien just nu!
Jag frågade också om Ingvar läst tidningen. Det hade han inte hunnit, så jag tipsade om min artikel om kolon i DN.
Den måste jag läsa, säger Ingvar snällt: Jag älskar det tecknet!
Men det framkommer snabbt att han inte menar kolon. Han pratar om semikolon. Kolon är han ganska ointresserad av. En inställning jag tror att han delar med de flesta. Semikolon är intressant, kolon ett brukstecken.
Är inte kolon lite som bindestreck, frågar han. Bindestreck, undrar jag. Du menar tankstreck. Och så har vi ett samtalsämne som räcker i alla fall i tio minuter.
Eller, samtal är det nog inte. Mer en föreläsning från min sida – om skiljetecken. Vilka de är, varför vi har dem, deras olika funktion. Vilka som är roliga, snobbiga eller ganska generiska.
En funktion skiljetecken har är att styra läshastigheten. Kolon gör ofta att läsningen går lite fortare:
Den gick fort: julhelgen.
Den gick fort – julhelgen.
Där tankstrecket skapar ett andrum – drar ut på läsningen – så ökar ett kolon läshastigheten. Ett kolon är framåtlutat. Det får tiden att accelerera. Tankstrecket är mer ett paustecken.
Läshastigheten hör till det som kallas för prosodi. Det handlar om hur vi fördelar orden och ljuden i tiden. Alltså inte själva orden, utan hur och när de sägs. I tal markerar vi det med takt, tonhöjd och pauser. I text signalerar vi det med skiljetecken.
Det spännande i språkutvecklingen är att tal och skrift närmar sig varandra. Säkert påverkar det hur vi använder skiljetecken.
Förr var gränsen mellan talat och skrivet tydligare, nu är den mer diffus. Till exempel när vi skriver sms och textmeddelanden så skriver vi talspråkslikt. Det är ofta snabbt, informellt, i dialog och i stunden. Precis som vi talar. Säkert är det därför vi är så pigga på att krydda texten med emojis, en slags gester och ansiktsuttryck.
Textmeddelanden läser man sällan högt. De är också korta. Därför är skiljetecken (utom möjligen !!!!!) inte så nödvändiga. Annat är det för längre texter som ska läsas högt. Något som blir allt vanligare när fler lyssnar på ljudböcker och högläsning därmed får ett uppsving.
Såg du kanske tv-uppläsningen av Hjalmar Söderbergs klassiker Doktor Glas? Det var tredje året i rad som SVT bjöd på maratonläsning under trettonhelgen. Förra året lästes Frans G Bengtssons Röde Orm, och 2023 lästes Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga.
I år var det skådespelarna Gustaf Hammarsten, Melinda Kinnaman, Ingela Olsson, Daniel Boyacioglu, Ana Gil de Melo Nascimento, Maria Sid och Joel Valois som läste inför kameror och en liten publik på Hasselbacken i Stockholm.
Doktor Glas är en fängslande historia att lyssna på, dessutom mästerligt uppläst, och som en extra bonus fick vi se uppläsarna; hur olika de läser och hur frenetiskt de vänder blad i manuspärmen.
När jag lyssnade och tittade funderade jag på hur de förberett sig. Har de gjort små läsanvisningar i sitt manus? Understrykningar, pilar och färgmarkeringar. Pausa här! Betona detta! Det skulle i så fall vara som ett komplement till skiljetecknen, och det skulle också leda tillbaka till deras ursprung som anvisningar för högläsning.
Användningen av skiljetecken varierar över tid. Några tecken är mer stabila, andra ökar eller minskar på bara några decennier. Det finns många skäl till det, men ett skulle kunna vara att vi ändrar hur vi läser: högt eller tyst.
Jag gissar att du läser tyst nu. Men vem vet: nästa år kanske du lyssnar till det här nyhetsbrevet.
/Patrik
Boken: Livet deluxe
Livet deluxe är en roman av Jens Lapidus från 2011. Det är den tredje i serien som också innehåller romanerna Snabba cash och Aldrig fucka upp. Trilogin skildrar livet i Stockholms undre värld. Det är ett snabbt språk, texten flödar av kolon. Redan bokens andra mening lyder:
”Jorge spanade stället: röda spotlights i taket, sammetsfåtöljer på golvet och neonreklam för Heineken på väggarna.”
Kulturjournalisten Jens Liljestrand skrev en legendarisk recension av boken i DN. Det är en formmässigt underbar lek med Lapidus språk:
”Ta bort alla hjälpverb och kommatecken och bara jiddra med kolon: tjatigt slash manierat.”
Ordet: umarell
I mellandagarna kom Språktidningen och Språkrådets nyordslista för 2024. Flera ord i listan har jag skrivit om under året, som rawdogga, coolcation och tiktokifiera.
I listan var det många lånord från engelska, men också ett lån från det lilla språket emilianska. Umarell är en beteckning på en ’äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet’.
Ordet är lånat från emilianskans umarel, ’liten man’. Fenomenet uppmärksammades och fick spridning genom böcker av författaren Danilo Massotti. Emilianska är ett språk som talas av omkring två miljoner i delar av norra Italien.
Förra året kom boken Lilla Lidingöbron, skriven av arkitekten, fotografen och umarellen Bo Vading. Han har följt bygget av den nya bron mellan Stockholm och Lidingö, rapporterat kunnigt och lagt ut vackra bilder på Facebook.
Ortnamnet: Undersåker
Under trettonhelgen var vi i jämtländska Vålådalen och åkte skidor. Fantastiskt på alla sätt. Men på vägen dit drabbades vi – som så många andra – av rejäla tågförseningar. Vårt tåg från Stockholm kom till Undersåker, där vi skulle byta, fem timmar efter ordinarie ankomsttid.
Det är lätt att tro att under i Undersåker är motsatsen till över, men det är mer troligt att under är en tidsangivelse. I Jämtland syftar ordet ”undorn” på tiden omkring nio på morgonen. I Svenskt ortnamnslexikon jämförs Undersåker med ortnamnet Middagsberget, som syftar på ett berg som är solbelyst vid middagstid.
Det är alltså troligt att Undersåker betyder ’åkern som är solbelyst omkring nio på morgonen’. Men då hade vi ännu inte kommit fram.
Tack! Jag lyssnar redan nu till denna intressanta text, i SubstackAPPen, uppläst av Substacks AI 🎧
Halloj Patrik, För några år sedan tipsade du om språkquizzer och språklekar som exempelvis Wordle och Ordlig. Vi håller på här hemma varje morgon med Wordle och Ordlig, men finns det några andra roliga språktävlingar man kan hålla på med. Trevligt nyhetsbrev idag.