Lifehacks lockar fram ungdomsminnen – eller är det mikrovanor?
Hej!
I går eftermiddag kom vi ut till landet. Vi skyndade oss från jobbmöten, hade förberett handling och packning, för att hinna ut innan det blev mörkt.
Det är ett lifehack. Att åka till landet redan på kvällen för att idag kunna vakna upp i tystnaden och lugnet. Lyssna på frukostradio och dricka kaffe med utsikt. Det är värt jäktandet kvällen innan.
Lifehack, alltså. Det betyder något smart och enkelt, som gör tillvaron lättare och härligare. Jag hörde ordet första gången för några år sedan, när jag arbetade på ett bokförlag och en bok vi gav ut var full med sådana tips. Då var det föräldrar som var målgruppen, och råden förenklade småbarnsåren.
Ordet är ganska nytt. Det finns inte i Svenska Akademiens ordlista eller Svensk ordbok. När jag försöker slå upp det i någon av dem så frågar webbsidan vänligt ”menar du luffarschack, lövmask eller lönetak?”
När jag skriver lifehack på datorn blir ordet rödmarkerat och jag får förslagen livshack och livehack. Möjligen lite bättre än ordbokens lövmask.
Inte heller i Språktidningens och Språkrådets nyordslistor har ordet tagits med. Jag hittar livspussel, som står i nyordslistan 2007. Men det är ju något helt annat. Ett lifehack är snarare något som kan underlätta livspusslet.
Språkrådet kan dock ge råd om hur lifehack ska användas. De rekommenderar böjningen ett lifehack, det där lifehacket, flera lifehack, de där lifehacken. Men kan också gå med på s-plural: flera lifehacks, de där lifehacksen (något som Språkrådet blivit mer tillåtande till på senare år).
”Lifehack är en typ av ord som kan få s-plural utan att det blir svårt att lägga till bestämd form, jfr fans, jeans.”
Språkrådet skriver också att lifehack bör skrivas som ett enda ord, för det är enklare att böja ett sammansatt ord. Det där lifehacket är mer i enlighet med svenskt skrivsätt än det ”där life hacket” eller ”det där life-hacket”.
Det finns också ett förslag till svensk översättning: vardagsknep.
Normalt skulle jag rekommendera det. Jag försöker undvika engelska lånord när det finns svenska ersättningar. Förutom att vara svåra att stava och böja, kan engelska lånord ge sken av att vara tydligare än de är. Men ersättningsordet vardagsknep är jag ändå inte såld på. Att åka till landet kvällen innan är inget vardagsknep. Det är ett lifehack.
Det skulle kunna vara ”vardag” som gör vardagsknep lite för alldagligt. Men framför allt är det ”knep” som stör. Det frikopplar ordet från datorvärlden. För lifehack är inte bara engelskt, det smittas också med positiva och moderna vibbar av att det kommer från hackerkulturen.
Ordet hacker var från början någon som arbetade med yxa, men ordet fångades upp i datorernas gryning och blev synonymt med en extra cool programmerare. Boken Hacker’s Dictionary är en underbar källa till den tidens jargong. Den gavs ut 1983, men cirkulerade bland programmerare långt innan dess.
Enligt Hacker’s Dictionary finns det flera typer av hackers, till exempel:
En person som tycker om att lära sig detaljerna i programmeringssystem och hur man kan tänja på deras möjligheter, till skillnad från de flesta användare som föredrar att bara lära sig det absolut nödvändiga.
En som programmerar entusiastiskt, eller som njuter av att programmera snarare än att bara teoretisera om programmering.
En illvillig eller nyfiken person som försöker upptäcka information genom att snoka omkring.
Till Sverige kom hackern på 1980-talet, tillsammans med de första persondatorerna. Då gick jag på gymnasiet och hade en hobbydator kallad Atom som jag skrev väldigt enkla datorprogram på. Med ett mycket långsamt modem kopplade jag också upp mig mot elektroniska anslagstavlor – den tidens sociala medier för datorburen ungdom. Kanske försökte jag också slänga mig med ett och annat uppsnappat hackerord.
När jag nu använder ordet lifehack bär det med sig en känsla från en avlägsen uppväxt. Inte konstigt att vardagsknep kommer till korta. Särskilt när man sitter på landet och njuter av att man kom ut redan i går.
/Patrik
Ordet: mikrovana
Hoppas att du mår bra. Men har du funderat över vad det är att må bra? Anders Rosengren har funderat en del över det. Han är läkare och professor i molekylär medicin och har bland annat ägnat sin forskning åt hälsobeteenden och livsstilsråd. För tre år sedan kom hans bok Hela livet, som tar ett helhetsgrepp på vad god hälsa är, och nu har han gett ut en tankebok om hälsa och existens: En oväntad glänta.
Varvat med citat av bland andra Tomas Tranströmer försöker han komma förbi det mätbara i måendet. Vad är ett bra liv? Det handlar en del om livsåskådning och poesi, men också om vandring, språk och mycket mer. Här finns en del vardagsknep. Han kallar dem inte lifehacks utan mikrovanor. Små saker som kan göra stor skillnad. Som att stanna upp när du är ute och springer, till exempel när du ser en knotig björk, och fundera en stund över naturens skönhet.
Radio: senaste slangen
Om hacker-språket är jargong från en tid då datorer var exklusiva, har vi nu slang formad av att internet och att alla ständigt är uppkopplade. Generation z och alfa, alltså personer födda från 1995 och senare, slänger sig med skibidi, no cap och demure. Ord jag inte använder. Men vill du lära dig dem så lyssna på veckans avsnitt av Språket i P1. Det handlar om generationers slang.
Tecknet: bindestreck
I en tråd på Facebook snubblar jag över en diskussion om var man ska placera bindestreck när man beskriver en paj som innehåller både tomat och mozzarella. Språkrådet rekommenderar ”tomat- och mozzarellapaj” och egentligen är ingen emot det. Men ändå skaver det för några. Kanske kan det tolkas som tomatpaj och mozzarellapaj. Alltså två pajer, eller en paj där tomaterna och mozzarellan inte är ihop.
Man kan skriva ”tomat-och-mozzarellapaj”, på samma sätt som ”berg-och-dalbana”. Eller ”tomat och mozzarella-paj”. I Svenska skrivregler finns till exempel ”berg och dal-bana”. I tråden på facebook föreslås också "tomat-och-mozzarella-paj", som i ”mun-mot-mun-metoden”, ”tio-i-topp-lista”.
När man väl börjat fundera vet man varken ut eller in. Så varför inte avsluta detta språkbrev med en fråga. Hur vill du skriva?
Underbar utläggning om pajproblematiken 😂