Skriv upp vad du ska skriva ner!

Hej!

”I amerikanska Massachusetts har några äldre damer tagit på sig att plocka upp skräp från delstatens sjöar och vattendrag. På kuppen har de hittat ett kul sätt att umgås.”

Jag läste om de amerikanska skräpsamlarna i morse i Svenska Dagbladets morgonbrev och blev lite störd. Inte av verksamheten, förstås. Den lät toppen och jag fick en bild i mitt huvud av amerikanska blåhåriga kvinnor som vandrade längs stränderna, glatt samspråkandes och då och då plockade de upp något som flutit iland eller slängts på stranden.

Jag stördes för att prepositionen från var märklig. Det borde väl heta att de plockade skräpet vid sjöarna och vattendragen.

Så läste jag vidare och insåg att det var min bild som var fel. De är inte alls stillsamt strosande damer. De är i vattnet och tar verkligen skräpet från sjöarna.

Foto: Robin Melavalin.

Kanske skulle det varit ännu bättre med ur sjöarna? Men troligen hade jag fattat fel ändå. Det är svårt att rå på fördomar med prepositioner.

Prepositioner hör till det som är extra klurigt att få rätt om man lär sig svenska som vuxen. Men också en modersmålstalare kan vackla.

Ska vi tala om kommunfullmäktige i Lidingö eller på Lidingö? Ön är man på, men staden är man i (Lidingö kallar sig stad). Samma med Gotland. Som inte bara är en ö utan också en region. Meit Fohlin är regionstyrelsens ordförande i Region Gotland. Samtidigt är hon är regionråd på Gotland.

Små subtila skllnader mellan ord som vi ibland kan tveka om, men förvånansvärt ofta får rätt trots att det kan vara en svårttydd logik, om den finns alls.

Underbara Språket i P1 ägnade förra veckan hela programmet åt upp och ner. Susanna Karlsson svarade på lyssnarnas kluriga frågor: Hur ser det ut efter att ett hus brunnit ner, och är det skillnad mot om det brunnit upp? Man sågar upp ett hål, men sågar ner ett träd. Och jo, man kan såga upp ett träd också, men det är något annat.

Jag skriver ner den här texten, men jag skriver väl inte upp den? Skriver du ner något på en lapp eller skriver du upp något på lappen? En hårfin skillnad, men håll med om att finns. Det ena känns lite mer i flykten, frågan är bara vilket?

Just nu är jag på väg till Björnrike i Härjedalen. Vi passerade nyss Bollnäs och solen tittar fram. Vi åker med Härjedalingen, och den går såklart upp till Härjedalen. Det är ju upp både på kartan, och upp i fjällen. Så långt är det begripligt.

Men så kommer vi till var jag sitter. Här vacklar jag mellan att sitta i eller på bussen. Fast jag tycker i alla fall att det är skönt att jag sitter på Härjedalingen och inte i en bil.

/Patrik

---

Språket: svenska

Klockan slår, nu är det dags
All bekymber försvinder strax
Bästa båoti för kropp och själ
Fyra väggar i träpanel

Det är inledningen till ”Bara bada bastu”, som KAJ vann melodifestivalen med i lördags. Det är en underbart glad och oemotståndlig låt. Det är också första gången på 26 år som Sverige skickar ett svenskspråkigt bidrag till Eurovision.

Eurovision har flera gånger ändrat reglerna för vilket språk sångerna ska framföras på. Åren 1966–1972 och 1977–1998 var man tvungen att sjunga på minst ett av landets officiella språk. Men från 1999 är det fritt fram att sjunga på det språk man önskar och i år kommer det att bli svenska.

Extra roligt är att KAJ sjunger på en österbottnisk dialekt. Det syns till exempel i textraderna ovan på ord som bekymber, försvinder och båoti (som jag antar betyder ’bot’ men sägs med en typisk österbottnisk diftong). Det gör att det svänger extra bra.

KAJ:s vinnarlåt var också anledningen till att vi ägnade hela Språkakuten i morse åt svenskan i Finland. Givetvis hedrade Sara Lövestam och jag KAJ genom extra snygga slipsar och kavajer.

Läs gärna mer om svenskan i Österbotten i mitt veckobrev från besöket i Vasa i januari i år.

---

Ordet: rumpvinter

Efter en varm vinter har vädret plötsligt slagit om till snö och slask igen. Ett bakslag, kort och gott. Eller en typisk ”takatalvi” som man säger på finska. Ordagrant skulle det finska ordet översättas till ”bakvinter” på svenska.

Eftersom vårens ankomst är oberäknelig behövs det ord för vinterns återtåg. I TV sade en nyhetsuppläsare ”vinter på övertid, så att säga”. På Gotland talar man starur. I Svensk ordbok hittar jag eftervinter. På samiska heter vårvintern gijrradálvvie.

På nätet förekommer också förslag som hintervinter, bumerangvinter och vådavinter. Mest gillar jag förslaget rumpvinter.

---

Kryssning: Språkhistoria till sjöss

Nästa år är det 500 år sedan Nya testamentet för första gången kom ut i svensk översättning. Det är en milstolpe för svenskan. Och det är startskottet i en bok jag just börjat skriva. Planen är att göra nedslag från 1500-talet fram till 1900-talet och beskriva hur svenska språket blivit vad det är i dag.

Om du vill få ett smakprov på svensk språkhistoria så föreslår jag att du följer med på Släktforskarkryssningen 6–7 april. Jag ska nämligen tala om språkhistoria, och tänkte börja just med Gustav Vasas bibel. Det finns några platser kvar, så häng på!